Det här med vikten

Igår började jag med en slags diet/bantningskur, känd i min familj som Listan (med stort L). Det är 14 dagar med inte så mycket kolhydrater men med massor av grönsaker och kött/fisk/fågel. Har provat en gång förut, gick ner lagom antal kilon och gick inte upp dem igen. Slutsats: tråkiga två veckor men med bra resultat - alltså, bra metod.

Och nu undrar ju alla varför jag ska banta... Ja, jag vet att jag inte är överviktig, mitt BMI är okej och allt det där. Men faktum är att jag gick upp 7 kilo på ungefär två månader och mina kläder sitter fult. Jag tänker inte acceptera det och köpa nya byxor istället, aldrig i livet. Uppgången berodde på att vi i Kina åt stora måltider två gånger om dagen, kakorna var billiga och att jag upptäckte att jordnötssmör var ruggigt gott. Jag äter inte så i vanliga fall och har inte gått upp ett dugg sen jag insåg att jag borde sluta äta så sjukt mycket (onyttigt) varje dag.

Men överflödet ska bort nu. Så bantning blir det, även om folk idiotförklarar mig när de hör vad jag sysslar med.

Till middag nu var det nötfärsbiffar. Jag kryddade med tacokrydda och åt tomat, gurka och rödlök till. Gott, även fast jag saknar brödet, kolhydratjunkie som jag är.